De sju dödssynderna (i modern tappning)

Ni känner förstås till det som kallas de sju dödssynderna? Lättja, vrede, avund, högmod, frosseri, girighet och lust. När den gamle påven, vad han nu hette, hittade på dessa dödssynder menade han givetvis inte att de ska straffas med döden, utan att de är dömda till att dö istället för att komma till himlen.

Jag är lite av ett fan av flera av dödssynderna. Lättja är så himla härligt när man är ledig, lust är trevligt, vrede är faktiskt riktigt skönt och stunder av tillfälligt frosseri ursäktar jag mig inte heller för. Så jag har under mitt korta liv utformat sju egna dödssynder enligt följande:
 
 
1. Inställsamhet.
Lismande och inställsamma människor är så otäcka, jag skulle kunna spy lite. Särskilt folk som fjäskar inför chefen och liknande maktsmicker, medan de snackar skit om densamme och dess olika arbetssätt under samma dag med kollegorna i fikarummet. YUCK!
 
2. Efterlåtenhet.
I betydelsen "flat och eftergiven". Man måste sköta om sig själv och sitt liv och ha lite vilja och kraft. Efterlåtenhet är ju typ som att rulla över på rygg och ge upp. Pinsamt. 
 
3. Arrogans.
Arrogans är väl typ ett annat ord för gamla synden högmod, men att uppvisa arrogans och utnyttja sin status och ställning på ett nedsättande sätt, eller överhuvudtaget tro sig vara förmer... jag ryser.
 
4. Trångsynthet.
Fördomsfulla och trångsynta människor är bra mycket farligare än vredgade människor. 
 
5. Likgiltighet.
Det är som att inte ha någon moralisk kompass. Inget samvete, ingen själ... att vara likgiltig inför smärta, inför ondska, inför andras vånda är inte okej!
 
6. Sarkasm.
Sarkasm är inte roligt. När folk använder sarkasm ser jag det som en härskarteknik, för även om man "skojar" så "skojar" man på någon annans bekostnad. Det är inte kul, det är elakt. Ironi kan jag godta, men aldrig sarkasm.
 
7. Enfald.
Enfaldiga och inskränkta människor är sådana som inte kan källkritik men gärna gormar vidare det som hittats på typ flashback eller jodel. Att bara inte vara smart är ju en sak, men enfald är liksom ett steg längre. Enfald kan man dö av.
 
Baserat på mina sju dödssynder, hur många av er skulle komma till himlen? Jag skulle inte göra det! Jeeeeez vad jag har syndat i mitt liv. Men jag ska i alla fall försöka att inte begå dessa synder mer, för de gör sammantaget riktigt vidriga människor. 
|
#1 - Netti Starby:

Vi alla gör synder någon gång i livet eller flera gånger och jag har ingen aning om jag kommer till himlen :-D Kramis

#2 - Caroline:

3an håller jag verkligen med om. Har haft en chef som var så, fy!

#3 - Celine:

Sarkasm kan jag tycka är lite kul men ibland så blir det för mycket, svårt att se när man går över gränsen med det. :/

#4 - Gabriella :

Hehe skulle inte komma till himlen, man har ju sina stunder då man inte är så charmig!!

#5 - Boel:

Spännande och kloka tankar!

#6 - NICOLE:

Verkligen roligt inlägg,. Tror jag skulle klara mig hyfsat bra ändå men på någon punkt faller jag ;)

#7 - Jennifer :

Vilka synder..

#8 - Matilda Berlin:

Hur definierar du skillnaden på sarkasm och ironi? Räknar mig själv som rätt så godhjärtad, men är konstant sarkastisk - eller är det ironisk?? Hmm! dagens tankeställare, hihi! Kram <3

Svar: haha googlade, den här tycker jag är bra: Sarkasm: bara för elakingar. Ironi: motsasen till det man menar ;)
http://skillnadmellan.se/skillnaden-mellan-sarkasm-och-ironi/

Lorissa Lovebomb

#9 - Jessica Högberg:

Jag skulle nog falla på ironi och sarkasm som jag i rätt sammanhang är hysteriskt kul, kanske mer ironi än sarkasm men... ;)

#10 - madabouttea.se:

Yey jag kommer till himlen! Fast ag tror ju dock inte på himlen och helvetet eftersom jag är ateist :3

Svar: haha då är förstis "himmeldelen" ovidkommande. Men det är i alla fall ett kvitto på exakt hur mycket jag tycker om dig <3
Lorissa Lovebomb

Kommentera här