Whoop och Poop med Ischgl, Österrike

WHOOP WHOOP

 
Vädret: strålande sol, kallt och klart, samt snörikt så att vyerna var sådär alldeles underbart vackra.
 
Frukostfbuffé med jättegott bröd, härliga blandade pålägg, hett svart kaffe och för de som vill även olika slags fil och yoghurt med tusen müslisorter och fruktcocktail. 
 
Middagar på hotellet med 1) soppa 2) förrätt 3) salladbuffé 4) varmrätt och 5) efterrätt. Middagarna var allt ifrån fläsk med senap, pepparrot, dumplings och stekt potatis, Cordon Bleu, brioche med gåslever, kummel med risotto och jag menar... nog har man haft det sämre! Utom punkt ett på Poop-listan... huuuu!
 
Middagen på Lucy Wang där jag fick en god poke till förrätt och en härlig crispy duck till huvudrätt. Jag har sällan eller aldrig ätit något så gott.
 
 
Pappa. Ett tålmodigt och gott resesällskap som alltid! Och så trygg, lugn, generös och bra som bara bra föräldrar är.
 
Åkningen som sådan: dag ett och dag tre körde jag så hårt som jag nog aldrig tidigare gjort, trots att dag tre bjöd på den värsta träningsvärk jag någonsin haft. Men jag har aldrig varit såhär bra!
 
Perfekt transfer helt utan åksjuka eller andra missöden. Annat var det förra året när jag var i Canazei och det var tre timmar transfer rätt upp i Dolomiterna. Nu 60 minuter motorväg och endast 30 minuter upp i berg-och-dal-banan.
 
Mina leopardöron.
 

POOP POOP

 
Vi fick en soppa med MJÄLTE i, vilket är en kroppsdel jag inte visste brukades för mat och som dessutom ALDRIG bör göra det. Det smakade blod och lite som sådan svart, tjock skokräm luktar...
 
En vurpa ledde till blånade revben och ett blånat arsle, men med tanke på vad som hänt andra resor är det rätt OK ändå. Poop Poop för att man ju helst vill slippa!
 
Flygförseningar. Fyra avgångar inom loppet av 8 dagar och samtliga var försenade.
 
Arlandas bagagehantering. Det stod väskor i inhägnader, överallt och obevakade. Vid slutet av vår resa saknades både mitt bagage om min snowboard, samt tre andra skidbagage hos våra grannar från hotellet och otaliga andras. så småningom hittade de en liten kärra gömd någonstans tack och lov, men då var vi redan fem minuter sena till bordsbokningen som vi redan bokat om två gånger från Österrike när planet inte lyfte i tid!
 
Det här lovade jag egentligen dyrt och heligt att aldrig prata om igen, för jag börjar hysteriskt gråta varje gång jag försöker återberätta det, men jag höll på att hänga mig själv i liften första dagen. Min ryggsäck fastnade i liften och jag fastnade i min ryggsäck, så när jag skulle hoppa av dinglade jag med hals och nacke fast i min egen ryggsäck från sittliften tills pappa slet loss mig med bara vargakraft. Den dagen gav jag alla inloggningsuppgifter till alla sociala medier till min make bara så han kunde stänga ner dem om jag råkade dö. Jag var så rädd att jag skulle dö.
 
 




Och sista dagarna i Alperna

Har ni sett mina superdupersöta hjälmöron som jag köpte för att matcha mina snowboardkläder? Det kom sig av att jag en dag åkte ner med 24-mannaliften och hamnade bredvid en liten pöjk som förskräckt sprang till sin mamma och skrek "leopard!" och de fick lugna honom hela resan ner. Jag tycker det var rart och roligt, så när jag hittade öronen kände jag mig verkligen manad!
 
 
Det fortsatte vara strålande väder enda fram tills vi avslutade på fredagen då det till slut mulnade ihop, snöade och blev varmt. Jag föredrar minusgrader och vackert väder framför milt och mulet. Man får klä på dig mer, men utsikt och ytskikt är såååå härligt.
 
 
Mat i Österrike är inget sådär alldeles spektakulärt. Jag tycker personligen att vi fick riktigt trevlig mat på hotellet och när vi gick ut på restaurang Lucy Wang var det extremt smarrigt, men den typiska maten i backarna var tung och orange och inte så värst kul. Därför finns det knappt några matbilder från den här resan: hur kul är det att fota consommé med nudlar?
 
 
Vi körde några sista åk innan det mulnade ihop och åkte sedan till hotellet på eftermiddagen för att packa och se på Mumintrollet. För sekunden som sista åkdagen var över började jag akut längta till våren (vad ska man med vintern till om man ändå inte ska åka utförs i den?) och då måste jag genast se Vår i Mumindalen.
 
På lördagen började hemfärden med 1,5 timmes busstranser och sedan ett glas vin nere vid Innsbrucks flygplats. Det var 16 plusgrader (vid fönstret) och livet var så skönt




Alperna, dag 3-4

Okej, woho! Jag är hemma, men jag är inte direkt... hemma, hemma. Jag håller fortfarande på att redigera bilder och berätta grejer jag glömt berätta och jag är delvis fast i det där icke-detoxade-humöret. Ni vet, uppe i det blå. Och damn it, blått är blått ovanför molnen!
 
För dag 3 började med hotellfrukost och sedan åkte vi lift upp ovanför molnen, körde ett par repor och vips var vi vid Österrike-Schweiz landsgräns. Dag 3 körde tog vi tian och höll oss till Österrike Ischgl. Ganska tur, för jag hade inte passet med mig till backen.

 
Vi körde sjukt hårt och jag hade träningsvärk i låren, vaderna, smalbenen, magen (vilken jag inte ens visste arbetade under snowboardåkning..!?) och i ena armen.
 
När det blev dags för paus hade vi -27 grader, men med strålande sol vill man ju bara inte sitta inne! Så på med filt och luva och lager-på-lager så funkar det mesta! Vi satte oss på en trevlig liten uteservering och köpte en fläderdrink som jag inte minns vad den hette... Hugo, tror jag. 
 
 
Och så kom dag 4 och jag hade packad passet. Vi drog på darrande ben till Samnaum i Schweiz - en helt tokigt lång pist tog oss dit och när vi var halvvägs på vägen hem shoppade vi tax free i byn. Det är så coolt att jag har varit i tre länder på fyra dagar och bara haft det så himla sweet!
 
 
Alltså, vädret var så otroligt. Jag vet inte hur det syns på bild, men jag hade hjälmkameran på ibland och jag hade så gärna visat er allt vi åkte och hur snabbt det gick och hur brant det var. Alla branta, bra backar syns bara spetsen på min egen bräda, eftersom jag liksom sluttar nacken när jag åker. Så alla filmer är från platta pistar! SUCK! Men jag har klippt ihop ett litet ett i alla fall till senare.

Åh, vad jag fick hemlängtan mot slutet, men nu längtar jag typ tvärtom bort igen..!